LION 4/26: Ett halvfärdigt projekt blev en ny Lionsklubb

Elever, lärare och många vårdnadshavare från Haapajärvi högstadium och gymnasium har under årens lopp besökt Tanzania som en del av ett skol­samarbete. Under besöken växte en stark relation fram till den resurssvaga skolan i Maruwango, som man har stött på många olika sätt. Ett särskilt betydelsefullt projekt blev byggandet av ett internat för flickor, vilket gör det möjligt för allt fler flickor att fortsätta sin skolgång på ett tryggt sätt.

När projektets centrala stödperson, lion Jari Nahkanen, gick bort för drygt två år sedan väcktes en oro över hur arbetet skulle kunna fortsätta.

Den avgörande stunden kom under mitt eget besök i Tanzania. När jag med egna ögon såg vad det finländska stödet betydde för de lokala barnen och deras familjer, förstod jag att det inte handlade om ett enskilt projekt. Det behövdes en permanent verksamhetsmodell som kunde trygga projektets fortsättning även i framtiden. Då föddes tanken på att grunda en ny Lionsklubb.

Ett gemensamt mål förenade människor

Arbetet med att grunda klubben framskred stegvis. Först identifierades det gemensamma målet – att fortsätta stödet till Maruwango-skolan. Därefter kartlades personer som hade anknytning till Tanzania eller ett intresse för internationellt servicearbete.

Grundarmedlemmarna söktes inte genom en bred kampanj. I stället fördes personliga samtal med människor för vilka saken redan var betydelsefull. Många hade egna erfarenheter från Tanzania. De hade sett behovet med egna ögon, så projektets betydelse behövde inte förklaras. Den gemensamma erfarenheten skapade en stark grund för den nya klubbens uppkomst.

Uppgiften före organisationen

I grundandet av LC Haapajärvi/ELIMU fanns en särskild aspekt. Ofta uppstår en ny klubb ur viljan att grunda en ny förening. Den här gången var ordningen den motsatta.

Först fanns en viktig uppgift – därefter föddes klubben. Lionsorganisationen erbjöd en färdig, pålitlig och internationellt känd verksamhetsmodell som gjorde det möjligt att fortsätta servicearbetet långsiktigt. Klubben var inte målet, utan ett verktyg för att göra gott. Just detta sätt att tänka inspirerade nya medlemmar att komma med.

Personliga kontakter avgjorde

Arbetet med att grunda klubben innebar också utmaningar. Många av de unga som besökt Tanzania hade redan flyttat för att studera på andra orter, och det ursprungliga nätverket var inte längre lätt att samla. Dessutom sammanföll grundningsarbetet med både distriktsguvernörsperioden och vardagen som företagare.

Lösningen hittades i personliga möten. Varje medlem bjöds in genom samtal. Målet var inte att grunda en så stor klubb som möjligt, utan att hitta människor som ville engagera sig i den gemensamma uppgiften.

I grundningsarbetet var också Lionsorganisationens stöd viktigt. Särskilt GMT:s uppmuntran hjälpte att hålla målet klart och föra planerna vidare i praktiken. Även diskussionerna under GET- och GMT-mötena i Warszawa stärkte tron på att grundandet av en ny klubb var rätt beslut.

En modell även för andra orter

LC Haapajärvi/ELIMUs historia visar att en ny Lionsklubb kan uppstå på många sätt. Ibland är det viktigaste inte att hitta nya medlemmar till en färdig verksamhet, utan att hitta en meningsfull uppgift som människor vill samlas kring.

Varje ort har sina egna styrkor – internationella kontakter, lokala projekt, gemenskaper, hobbyer eller nya generationer som söker möjligheter att göra gott tillsammans. När det gemensamma målet hittas, hittas också de nya aktörerna.

Att slutföra ett enda halvfärdigt projekt kan bli början på något mycket större – en ny Lionsklubb och ett servicearbete som fortsätter i årtionden.

Charterpresident Kristiina Kärkkäinen på besök i en tanzanisk kyrkas daghem och överlämnar mjukisdjur till barnen. Man väntar på att folk ska ansluta till grundningsmötet, både på plats och online. Risto Kärkkäinen

Läs mer om detta och många andra intressanta teman i det färska numret av LION 4/26 på www.lions.fi/lionlehti.